En del av mitt liv
Min familj är en stor del av mitt liv. De har hjälpt mig att bli den jag är idag. Vem skulle jag vara om de inte hade varit där för mig? I sommar flyttar jag till ett annat land, till en stad. Ett annat land? Till en stad? Jag? Jag som alltid har bott på landet, nära ko-ladugården där jag sprang runt som liten med koskit upp till knäna. Jag, en "bonnknöl" ska flytta till en stad, en stad som inte har några ko-ladugårdar där jag kan springa omkring. Där jag kan känna den varma dyngan värma genom stövlarna. Jag ska flytta till en stad och bli en stadsbrutta. Hur ska det gå? Det vet jag inte själv. Men jag vet att jag har min pojkvän och en mycket nära vän, kanske t.o.m. min bästa vän där borta. Jag är säker på att han kommer ta hand om mig, så som min familj tagit hand om mig.
Även om jag flyttar till en stad i ett annat land så behöver jag inte ändra min personlighet och bli en stadsbrutta. Jag kan behålla min personlighet, vara den jag är och hoppas att folk gillar det. Varför ska man ändra personlighet, varför ska man vara någon man inte själv vill vara? Svaret är enkelt: Det behöver man inte! Dock måste jag ändra mig efter den kultur som är där borta och leva som man lever i städer.
Då jag flyttar kan jag inte springa runt naken i vattenspridaren. Jag kan inte ligga på gräset och sola och lyssna på stillheten. Dit jag ska flytta finns ingen stillhet förrän på natten och gräsmattor är inget som finns vid lägenheter inne i stan.
Vänner? Kommer det vara något problem? Alltid när man flyttar till en annan stad så är man lika orolig för hur det kommer att utveckla sig. Självklart kommer jag få vänner! Kanske inte på en gång, men de kommer dyka upp och om det tar längre tid, så har jag en axel att luta mig mot.
Jag kommer sakna min familj. Närheten och tryggheten, men alla ska flytta hemifrån en dag, även jag. Min pojkvän kommer finnas där för mig och jag vet att min familj och mina vänner finns bara ett samtal längre bort.
Min resa mot mitt mål kan ni fortsätta följa, jag ska även skriva lite om mina vanliga dagar i framtiden.
/Rebecca
Min trygghet