Vi börjar som frön..

Alla människor börjar som små frön, exempelvis ett litet Gladiolfrö. Vi blir matade, vi får vår energi från solen och ljuset runt omkring oss och då växer vi. Vi får små blad och några knoppar börjar slå ut. Vi växer lite till, och bladen och knopparna börjar utforma sig till något mer. Efter en sommar, då blomman har stått ståtlig och vacker i både regn och solsken, i medgång och motgång, så börjar allt krackulera.. Blomman visar sina bristningar, den blir gammal, får rynkor och börjar hänga allt mer. Hösten kommer mot sin början och blomman, liksom människan börjar vissna. Till slut dör blomman och det ska även vi människor på jorden göra, någon gång. Kanske inte idag, kanske inte imorgon, nästa månad eller år. Men någon gång..

image1

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0