Jag stod en meter ifrån en livs levande räv.

Vi har precis kommit hem från farmor. Vi hade mycket trecvligt hos henne och åt god mat och härlig blåbärspaj som efterrätt. :) Vi satte upp några tavlor i hennes lägenhet också.

När vi kom hem och parkerade på gården så sa pappa: "Titta, där är räven nu igen!" Den hade tydligen varit och hälsat på dem förut och nu stod den ute på vägen och tittade på oss. Vi satt alldeles stilla och sa inget, men plötsligt fortsatte den sin väg. Vi började packa in alla saker från bilen och rätt som det var stod räven på vägen igen. Den tittade på oss och efter ett tag lade den sig vägen och iaktog oss. Pappa satte sig på huk och visslade på den och vi andra närmade oss också. Rätt som det var reste den sig upp och började trippa mot oss. Sakta men säkert.
Den ville dock inte närma sig helt, men jag stod endast en meter ifrån den ett tag. Vilken känsla! Det märks att man är ute på landet och jag trivs verkligen av naturlivet, speciellt när något sådant händer.

Vi gick in efter ett tag och räven följde efter oss. Man kunde tro att den gärna ville med in.

Förutom mitt möte med räven så var kvällen mycket bra. Jag träffade även brorsan och Fia och de fixade så att jag kan vara sysselsatt under min resa tillbaka till Danmark. -UNDERBART!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0