Påverkar vädret oss?
Är det en dålig dag, med moln, isande vind och kyla så försvinner det goda humöret ganska snart. Man blir deprimerad och ledsen och det selar ingen roll vad folk säger till en, för allt känns så otroligt hopplöst oavsett vad de säger till en.
Vädret påverkar oss, helt klart. Men spelar andra saker in på vårt humör förutom vädret eller är det endast vädret som gör oss glada respektive ledsna?
Jag tycker helt klart bäst om solskenet och värmen. Oavsett vart man än är i världen, så blir man glad av att solen skiner och tittar ner på oss..
Jag behöver snart ha solsken...
Alla gör misstag
Nu är jag i sthlm.. den stora staden.. klev upp 05.00 i morse och hjärnan fungerar fortfarande inte till 100%, lite skrattretande, jag är trots allt i mina bästa år.
Jag skriver en annan dag då jag har mer att skriva..
C ya!
Djävulen vs Ängeln
En person väljer att överhuvudtaget aldrig någonsin prata eller träffa sitt ex. det är helt förståeligt enligt mig själv, då jag, som många andra, vet att det kan vara svårt att umgås med sina förra flickvänner respektive pojkvänner. Men borde man umgås med exets närmaste vänner och familjer? En person som varit gift och har barn tillsammans är helt förståeligt att isåfall personen i fråga fortsätter träffa dessa personer.
Men i övrigt, är det då rimligt?
Jag vet faktiskt inte själv..
Med många om och men
Imorgon ska vi hoppa på trampolin och ha lite skoj. Tisdag ska vi shoppa och onsdag bär det av till Stockholm. Onsdag och torsdag stannar jag i vår huvudstad och på fredag åker jag hem igen.. Då kanske det blir utgång.
Tror att allt löser sig till slut, eller hur?
Med pennan i handen...
Vem ska göra vad och varför?
Hela klassen blev ställd. Och en i klassen svarade: "Jag blir inte lyckligare av att betala 500 kr för att rädda ett barn jag aldrig har träffat och inte har en aning om vem det är". Några skrattade lite nervöst och andra höll tyst.. men herregud, personen i fråga har ju rätt! Om det inte blir personligt för oss, då vill vi inte betala en massa pengar. Allt måste bli personligt, allt måste röra vid vårt hjärta.
Så vem ska betala de här pengarna? Är det alla människor på hela jorden när vi betalar skatt? Kanske..
Vem ska göra vad och varför? Vem ska sköta sysslorna hemma? Vem ska betala pengar till de fattiga? Vem ska bestämma maten på kvällen? Vad är viktigt och vad prioriterar vi?
Tänk på det innan ni lägger er.. G o d n a t t . . .
I en annan värld.
En snar framtid står för mina fötter...
Jag vet inte alls vad jag ska göra efter studenten. det som skrämmer mig lite är att studenten snart är här. Alla människor flyttar vidare och man frågar sig själv om dagens vänner kommer finnas kvar om ett år. Det är efter studenten som man även vet vilka vänner som flyger bort och vilka som består.
Jag vet att jag ska flytta. Och som det är nu så ska jag flytta till Danmark - Ett annat land. Där nere ska jag jobba, förmodligen i ett år. Men om planerna skulle ändras? Då behöver jag kanske söka till högskola, men vill jag gå högskola nu? Är jag redo?
Snart står studenten för mina fötter. Framtiden får visa vad som händer. Kanske i en annan värld...
Personliga handstilar och viktig dag.
Idag är en viktig dag. Idag är en speciell dag. Den 18 varje månad så firar jag. Jag firar glädje, jag firar sorg. Jag firar gemenskap, jag firar kärlek. Jag firar minnen, jag firar framtid och framtida minnen. Jag firar vänskap, jag firar konflikter. Jag firar tillit.. Jag firar den dagen som är viktig för mig.. -Ännu en dag med min kärlek.
Kvällen till ära har jag varit på en kurs och gått på "Personliga Handstilar". Jag har lärt mig att använda min handstil, vilket har varit mycket roligt. Så mycket man kan göra om man bara tränar som man aldrig hade en aning om. =)
Nu mina vänner, ska jag kila vidare. För natten till ära ska jag sova och det ska jag göra ganska snart.
Ciao amici!
Ännu en dag..
Nu tittar jag på American Idol och skrattar åt alla som tror att de kan sjunga.. ett gott skratt förlänger livet.. om det stämmer, ska jag skratta mycket.
Fy sjutton!
Är löften till för att hållas?
Vi har väl alla hört den här frasen någongång "Alla gör misstag".. Alla gör misstag... Både du och jag och dem ute i världen..
En del av mitt liv
Min familj är en stor del av mitt liv. De har hjälpt mig att bli den jag är idag. Vem skulle jag vara om de inte hade varit där för mig? I sommar flyttar jag till ett annat land, till en stad. Ett annat land? Till en stad? Jag? Jag som alltid har bott på landet, nära ko-ladugården där jag sprang runt som liten med koskit upp till knäna. Jag, en "bonnknöl" ska flytta till en stad, en stad som inte har några ko-ladugårdar där jag kan springa omkring. Där jag kan känna den varma dyngan värma genom stövlarna. Jag ska flytta till en stad och bli en stadsbrutta. Hur ska det gå? Det vet jag inte själv. Men jag vet att jag har min pojkvän och en mycket nära vän, kanske t.o.m. min bästa vän där borta. Jag är säker på att han kommer ta hand om mig, så som min familj tagit hand om mig.
Även om jag flyttar till en stad i ett annat land så behöver jag inte ändra min personlighet och bli en stadsbrutta. Jag kan behålla min personlighet, vara den jag är och hoppas att folk gillar det. Varför ska man ändra personlighet, varför ska man vara någon man inte själv vill vara? Svaret är enkelt: Det behöver man inte! Dock måste jag ändra mig efter den kultur som är där borta och leva som man lever i städer.
Då jag flyttar kan jag inte springa runt naken i vattenspridaren. Jag kan inte ligga på gräset och sola och lyssna på stillheten. Dit jag ska flytta finns ingen stillhet förrän på natten och gräsmattor är inget som finns vid lägenheter inne i stan.
Vänner? Kommer det vara något problem? Alltid när man flyttar till en annan stad så är man lika orolig för hur det kommer att utveckla sig. Självklart kommer jag få vänner! Kanske inte på en gång, men de kommer dyka upp och om det tar längre tid, så har jag en axel att luta mig mot.
Jag kommer sakna min familj. Närheten och tryggheten, men alla ska flytta hemifrån en dag, även jag. Min pojkvän kommer finnas där för mig och jag vet att min familj och mina vänner finns bara ett samtal längre bort.
Min resa mot mitt mål kan ni fortsätta följa, jag ska även skriva lite om mina vanliga dagar i framtiden.
/Rebecca
Min trygghet